Hur funkar semesterlagen? En guide för företagare och chefer
Att förstå semesterlagen är grundläggande för dig som företagare eller företagsledare. Semesterlagen (1977:480) reglerar arbetstagares rätt till ledighet och är en tvingande lag, vilket innebär att man inte får avtala om sämre villkor än vad lagen anger. Samtidigt finns det viss flexibilitet genom kollektivavtal eller lokala överenskommelser.
I denna artikel tittar vi närmare på vad semesterlagen innebär, vad du som arbetsgivare måste känna till och hur du bäst tillämpar lagen i praktiken.
Bakgrunden till semesterlagen
Semesterlagen trädde i kraft 1978 och har som syfte att säkerställa att arbetstagare får tillräcklig återhämtning för att bibehålla sin arbetsförmåga och hälsa. Den gäller i princip för alla arbetstagare, oavsett anställningsform eller omfattning. Anställda har rätt till semester redan från sin första arbetsdag, men rätten till betald semester påverkas av när i intjänandeåret arbetet påbörjats.
För att se hela lagtexten, se Semesterlagen hos Riksdagen. 
Semesterår och intjänandeår
En central del av semesterlagen är begreppen semesterår och intjänandeår.
Vad är semesterår?
Semesterår är den tid då arbetstagaren har rätt att ta ut semester – det löper normalt från 1 april till 31 mars nästkommande år. Det är under denna period de intjänade semesterdagarna får användas. Arbetsgivare kan i vissa fall välja att en period på tolv månader räknas som semesterår, men om inget annat avtalats gäller det lagstadgade perioden.
Vad är intjänandeår?
Intjänandeåret är det föregående året innan semesteråret. Det betyder att semestern som tas ut under ett semesterår har tjänats in under året innan. Om en anställd började arbeta mitt under intjänandeåret, har den endast rätt till betald semester i proportion till hur mycket semesterdagar som hunnit tjänas in.
Rätten till semester och antal semesterdagar
Enligt semesterlagen har alla arbetstagare rätt till minst 25 semesterdagar varje semesterår. Detta gäller oavsett om man arbetar heltid eller deltid. Men det är viktigt att skilja på obetald och betald semester.
Betald och obetald semester
Betald semester: För att få betald semester krävs att den anställda har tjänat in semesterdagar under intjänandeåret. Varje arbetad månad ger normalt rätt till 2,08 semesterdagar.
Obetald semester: En person som varit anställd kortare tid än ett intjänandeår kan ha rätt till att ta ut obetald semester för resterande dagar upp till 25 dagar. Det är arbetsgivaren som behöver hålla koll på vilka semesterdagar som är betalda respektive obetalda.
Avtalad semester
I kollektivavtal kan fler semesterdagar än de lagstadgade 25 förekomma. Det är ganska vanligt att anställda i vissa branscher har 30 semesterdagar, särskilt vid längre anställningstid eller viss ålder. Avtalen kan också reglera rätten till semesterlön eller semesterersättning på mer förmånliga sätt än lagen.
Semesterlön och semesterersättning
Vad är semesterlön?
Semesterlönen består enligt huvudregeln av den vanliga lönen samt ett semestertillägg som ska kompensera för att den anställde är ledig från arbetet. Enligt semesterlagen är semestertillägget minst 0,43 % av månadslönen per semesterdag.
Det finns två huvudmodeller för att räkna semesterlön:
- Procentregeln: Vanlig för anställda med rörlig lön. Semesterlön blir då 12 % av intjänad lön under intjänandeåret.
- Sammalöneregeln: Tillämpas när den anställde har fast lön. Semesterlönen består av vanligt månadslön plus ett tillägg per dag.
Vad är semesterersättning?
Om en anställd slutar och inte tagit ut all sin intjänade semester, har den rätt till semesterersättning. Det är en kontant ersättning som motsvarar värdet av de kvarvarande semesterdagarna. Semesterersättning får inte ingå i lönen (”inkluderad semesterlön”) utan måste redovisas separat. För vidare läsning, se Arbetsgivarverket om semesterersättning.
När ska semestern tas ut?
Enligt lagen ska minst fyra veckor av semestern tas ut under perioden juni–augusti, så kallad huvudsemester. Detta ska bidra till att säkerställa återhämtning under sommarmånaderna. Arbetsgivaren har dock rätt att förlägga semestern så att verksamheten fungerar, men ska samråda med den anställde.
Det är inte tillåtet att spara hur mycket semester som helst. Lagen säger att man får spara överskjutande semesterdagar (dvs över 20) i upp till fem år, därefter förfaller de.
Sjukdom, föräldraledighet och semester
Det är möjligt att skjuta upp semestern om en anställd blir sjuk före eller under semestern. Dessa dagar omvandlas i så fall till sjukdagar, och semestern kan tas ut vid ett annat tillfälle. Samma sak gäller för föräldraledighet – semesterledighet kan begäras efter eller innan föräldraledigheten men får inte läggas in av arbetsgivaren utan samtycke.
För anställda som varit frånvarande under stora delar av intjänandeåret, exempelvis på grund av tjänstledighet eller vård av barn, påverkas antalet betalda semesterdagar. För mer detaljer, se Unionsens guide om semester och frånvaro.
FAQ – Vanliga frågor om semesterlagen
Frågor och svar om semesterlagen, semesterdagar och semesterplaneringen.
Hur många semesterdagar har man rätt till?
Enligt svensk lag har alla anställda rätt till minst 25 semesterdagar per år. Har du avtal eller kollektivavtal kan du ha fler semesterdagar.
Kan jag tvinga en anställd att ta semester?
Ja, delvis. Som arbetsgivare har du rätt att förlägga semestern, men du är skyldig att samråda med den anställde. Om ni inte kommer överens, har du som arbetsgivare sista ordet.
Har visstidsanställda rätt till semester?
Ja, lagen gäller för alla anställningsformer, inklusive visstid. Däremot kan antalet betalda semesterdagar variera beroende på hur länge personen varit anställd.
När måste semesterplaneringen vara klar?
Semester ska planeras i god tid. Enligt lagen ska den slutgiltiga semesterförläggningen meddelas senast två månader innan semestern börjar, om det inte finns särskilda skäl.
Vad händer om en anställd blir sjuk under semestern?
De dagar som den anställde är sjuk räknas inte som semester om de anmäls som sjukfrånvaro. Då kan semestern tas ut vid ett annat tillfälle.
