Vad är karensavdrag och hur fungerar det för månadslön?
Karensavdrag är den del av din inkomst som du inte får ersättning för vid första sjukdagen. Tidigare var det en karensdag, men sedan 1 januari 2019 gäller ett schablonartat avdrag, karensavdrag. Detta gäller oavsett vilken dag i veckan du blir sjuk. För den som har månadslön innebär det att avdraget räknas ut proportionerligt, och det kan påverka olika beroende på om du jobbar heltid eller deltid.
Vad innebär karensavdraget?
Karensavdraget infördes för att större rättvisa skulle råda mellan olika typer av arbetstidsförläggning. Tidigare kunde de med oregelbundet schema eller koncentrerad arbetstid drabbas hårdare vid sjukdom. Karensavdraget gör att avdraget alltid motsvarar 20% av den sjuklön som du skulle ha fått en genomsnittlig vecka.
För dig med månadslön räknas karensavdraget alltså inte utifrån timmarna en specifik dag, utan det baseras på din genomsnittliga inkomst per vecka.
Viktigt att känna till:
- Karensavdraget är ett engångsavdrag per sjukperiod.
- Arbetsgivaren står för sjuklön de första 14 kalenderdagarna.
- Avdraget görs oavsett om den första sjukdagen är en arbetsdag eller inte.
Så räknas karensavdraget för månadslön
För dig som är anställd på månadslön, ska karensavdraget motsvara 20% av den genomsnittliga veckoersättning du får i sjuklön. Det innebär att man först räknar fram din timlön enligt standardformeln, multiplicerar med det antal timmar du normalt arbetar en vecka och därifrån räknar ut 20%.
Ett exempel:
Om du har en månadslön på 32 000 kronor och arbetar heltid (40 timmar per vecka):
- Din genomsnittliga timlön räknas enligt: 32 000 / 174 = ca 183,91 kr/tim
- En normal arbetsvecka på 40 timmar ger: 183,91 × 40 = 7 356,40 kr/vecka
- Karensavdraget är då 20%: 7 356,40 × 0,2 = 1 471,28 kr
Det innebär alltså att när du blir sjuk, görs ett engångsavdrag på 1 471,28 kr – inte nödvändigtvis det du skulle ha tjänat första sjukdagen.
Hur fungerar karensavdrag för deltid?
Att arbeta deltid påverkar karensavdraget, eftersom beräkningen utgår från hur mycket du normalt arbetar, inte från fasta belopp. Även vid deltidsanställning räknas 20% av sjuklön för genomsnittlig arbetsvecka.
Exempel på karensavdrag deltid
Om du exempelvis arbetar 50% (20 timmar i veckan) med månadslön på 16 000 kr:
- Timlön: 16 000 / 87 (50% av 174 timmar) = ca 183,91 kr (samma timlön som heltid, men färre timmar)
- Sjuklön för en vecka: 183,91 × 20 = 3 678,20 kr
- Karensavdrag: 3 678,20 × 0,2 = 735,64 kr
Det är därför viktigt för både arbetstagare och arbetsgivare att förstå att karensavdragets storlek alltid står i proportion till tjänstgöringsgraden.
Vad gäller enligt lag och kollektivavtal?
Regler kring karensavdrag är främst styrda av sjuklönelagen, men också av kollektivavtal. Vissa arbetsgivare kan ha särskilda överenskommelser som påverkar hur karensavdraget tillämpas – till exempel andra beräkningsmodeller än den generella.
Enligt Försäkringskassan ska karensavdraget alltid motsvara 20% av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. I praktiken kan detta innebära olika avdrag, beroende på din arbetstid och eventuellt avtal mellan fack och arbetsgivare.
För dig som är osäker bör du kontakta det fackförbund som du är medlem i för att undersöka vad som gäller, samt kontrollera om din arbetsgivare har kollektivavtal som de behöver rätta sig efter.
Hur ser sjuklöneperioden ut?
Karensavdraget tillämpas under sjuklöneperiodens inledning, som omfattar de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod. Arbetsgivaren betalar under denna tid sjuklön istället för vanlig lön. Det är efter dessa 14 dagar som anmälan till Försäkringskassan sker, och eventuell sjukpenning börja gälla.
Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar från att ha varit frisk, räknas det som samma sjukperiod och då görs inget nytt karensavdrag.
FAQ – Vanliga frågor om karensavdrag och månadslön
Här nedan har vi samlat mer information och vanliga frågor om karensavdrag och hur det påverkar månadslönen.
Hur mycket dras i karensavdrag för mig som har fast månadslön?
Beloppet för ditt karensavdrag beräknas som 20% av din genomsnittliga veckoersättning i sjuklön. Har du exempelvis 32 000 kr i månadslön och arbetar 40 timmar i veckan, dras ca 1 471 kr i karensavdrag.
Gäller karensavdraget även om jag blir sjuk halvvägs in i arbetsdagen?
Ja, men om du blir sjuk under arbetsdagen så görs först ett avdrag för den del av dagen du är sjuk, och därefter justeras karensavdraget upp till motsvarande 20% av genomsnittlig veckosjuklön. Karensavdraget påverkas alltså inte av exakt när under dagen du sjukanmäler dig.
Vad händer om jag blir sjuk igen inom en vecka efter att ha varit frisk?
Då räknas det som en fortsättning på den tidigare sjukperioden, förutsatt att det gått mindre än fem kalenderdagar. Detta innebär att ytterligare karensavdrag inte ska göras.
Påverkar min tjänstgöringsgrad (deltid/heltid) karensavdragets storlek?
Ja, eftersom karensavdraget baseras på genomsnittlig veckoinkomst, påverkas det av hur mycket du arbetar. Ju färre timmar du jobbar per vecka, desto lägre blir summan på karensavdraget.
Finns det undantag i kollektivavtal vad gäller karensavdrag?
Ja, vissa kollektivavtal innehåller andra regler för karensavdrag, särskilt inom offentlig sektor eller för vissa yrkesgrupper. Kontrollera alltid vad som gäller med din arbetsgivare eller ditt fackförbund.